Ja. Träning är det bästa som finns.
(Och den frågan kanske inte var ställd enligt konstens alla regler för medicinska konsultasjonskart, men vad gör väl det, och det här är trots allt bara en parentes.)
Okej, från början. Vaknar till och tittar på klockan. 15.21. Tagit eftermiddagslur. Kanske man ska dra på fredagsintervaller? Det har ju inte skett på år och dar (bokstavligt talat). Ja, det gör jag! Men hinner slumra lite till innan. Gör det, och hör hur Hanna kommer hem precis i det att jag kliver upp sen. Hon har också tänkt sig dit, nice. Byter om och joggar till Bunner'n för uppmöte.
Leangen-intervaller. Jogg ned dit, hejahejaheja på de andra, ta några korta ryck, jogga hem. Och nu är jag trött. Trött, men nöjd. Och det gör inget att jag blir dritsliten nu, eller är dritsliten i helgen. För nu tänker jag dö i Ullers-soffan en stund ikväll, och imorgon är det lördag, vilket betyder att man kan vila. (Och lördag 28 november 2009 = Winnerbäckkonsert på Spektrum. Det blir bra oavsett!)
Slitna, men nöjda, nu som då.
Alltså: träning är det bästa som finns.
Motivering: Det hjälper på alla områden.
-Man blir gladare.
-Man blir piggare.
-Man blir friskare.
-Man blir smartare.
Den bästa medicinen av alla med andra ord. I don't like it, I love it. (Och, bonus: den kan inte stoppas ned i nån jäkla dosett. Fast kanske vore det praktiskt? Så kunde man ta med sig den överallt och bara få en liten träningsdos var man än är, när som helst, oavsett om man är trött eller inte. Hm..)
over and out fr. mary
